För friska och välmående hästar

Jord- och skogsbruksministeriet 2004
[suomeksi]

> pdf

Denna broschyr är en sammanfattning av de djurskyddsförfattningar* som gäller hästhållning och hästens välbefinnande. Förutom bestämmelser ingår rekommendationer, som inte är bindande. Syftet med rekommendationerna är att styra hästskötseln i en riktning som främjar hästarnas välbefinnande. Dessa bestämmelser gäller förutom hästar även ponnyer, åsnor och andra motsvarande hovdjur.

De författningstexter som använts som källmaterial finns i sin helhet på jord- och skogsbruksministeriets webbsidor www.mmm.fi/el/laki/x/f/default.html.

Denna, samt våra andra broschyrer, kan beställas kostnadsfritt från jord- och skogsbruksministeriet: jukka.tirinen@mmm.fi,
t. 09-1605 3383.

* Källor: djurskyddslagen (247/1996), djurskyddsförordningen (396/1996), förordningen om djurtransporter (491/1996), jord- och skogsbruksministeriets beslut om djurskyddskrav vid hållande av hästar (14/VLA/1998), jord- och skogsbruksministeriets beslut om djurskyddskrav vid djurtransport (27/VLA/1996), samt jord- och skogsbruksministeriets beslut om djurskyddskraven vid avlivning av animalieproduktionsdjur som hör till däggdjuren eller fåglarna (18/VLA/1996).

Innehåll

Djurskyddslagens betydelse
Djurskyddsövervakningen
Yrkesmässigt eller annat storskaligt hållande av hästar
Övergångstider
Stall och andra förvaringsutrymmen för hästar
    Allmänna krav
    Förhållandena i förvaringsutrymmet
    Förvaringsutrymmets väggar och golv
    Renhållning och underhåll av förvaringsutrymmet
    Anordningar och redskap
    Rasthagar och beten
Hästens skötsel
    Omsorg över hästens välbefinnande
    Vattning och utfodring av hästarna
    Hästens hantering och behandling
    Uppbindning av hästen
    Operativa ingrepp
    Sjuka eller skadade hästar
    Transport av sjuka eller skadade hästar
    Avlivning
    Avel
    Påverkande av hästens prestationsförmåga
Måttbestämmelser
    Djurstall
    Ensambox
    Fölningsbox
    Spilta
    Hästar i grupp

 

Djurskyddslagens betydelse

Syftet med djurskyddslagen är att på bästa möjliga sätt skydda djuren mot lidande, smärta och plåga. Med hjälp av lagen vill man dessutom befrämja djurens välfärd och sörja för att de behandlas väl.

Djur skall behandlas väl och de får inte åsamkas onödigt lidande. Det är också förbjudet att åsamka dem onödig smärta och plåga. Vid djurhållningen skall man också främja djurens hälsa samt ta hänsyn till djurens fysiologiska och beteendemässiga behov.

Djurskyddsövervakningen

I problemsituationer som gäller hästens välbefinnande, eller om det finns skäl att misstänka att hästar hålls eller sköts i strid med djurskyddsförfattningarna, kan en privatperson kontakta de lokala djurskyddsmyndigheterna. Djurskyddsövervakningen på lokalnivå sköts av kommunalveterinären, de tjänsteinnehavare som sköter kommunal hälsoskyddsövervakning (hälsovårdsinspektörerna) samt av polisen. Länsstyrelsen, och speciellt länsveterinären, styr och övervakar djurskyddstillsynen på länets område. Jord- och skogsbruksministeriet leder, styr och utövar den allmänna tillsynen över att djurskyddsförfattningarna följs.

Förutom myndigheter finns det även djurskyddsövervakare befullmäktigade av länsstyrelsen. Dessa djurskyddsövervakare har rätt att verkställa inspektioner, ge råd och anvisningar, men inte rätt att ge djurets ägare eller innehavare förbud eller påbud för att förbättra situationen. Dessa åtgärder kan endast vidtas av djurskyddsmyndigheterna. Djurskyddsövervakaren måste ta kontakt med myndigheterna om han eller hon konstaterar sådana missförhållanden som förutsätter påbud och eller förbud.

Förutom djurskyddsövervakare befullmäktigade av länsstyrelsen finns det många frivilliga djurskyddsövervakare från olika djurskyddsorganisationer. Dessa djurskyddsövervakare har emellertid inte någon på djurskyddslagen baserad rätt att verkställa inspektioner.

Yrkesmässigt eller annat storskaligt hållande av hästar

Om hållandet av hästar är yrkesmässigt eller annars sker i stor skala måste man göra en skriftlig anmälan om sin verksamhet till länsstyrelsen i det län inom vars område verksamheten utövas. Anmälan skall göras senast 30 dygn innan en ny verksamhet inleds eller senast 14 dygn innan verksamheten förändras väsentligt eller avslutas. Anmälningsplikten gäller också yrkesmässig eller annan storskalig försäljning, förmedling, uthyrning, uppfödning, träning och skolning samt omhändertagande av djur för förvaring och vård, samt undervisning i användningen av djur.

Anmälan behövs vid:

• uppfödning, uthyrning eller tagande för förvaring, vård, träning eller dressyr av trav- eller ridhästar eller andra motsvarande djur som skall hållas som sällskaps- eller hobbydjur, samt undervisning i användning och hantering av ovannämnda djur, om det sammanlagda antalet fullvuxna djur är minst sex
• annat motsvarande yrkesmässigt eller storskaligt hållande av sällskaps- eller hobbydjur.

Anmälan skall innehålla:

• verksamhetsidkarens namn, adress och hemort,
• en kopia av bolagsordningen eller av stadgarna samt ett registerutdrag, om verksamhetsidkaren är ett bolag, ett andelslag eller någon annan sammanslutning eller en stiftelse,
• den firma som eventuellt kommer att användas i verksamheten,
• en utredning över den för djurens skötsel ansvariga personens utbildning och övrig erfarenhet som behövs i verksamheten,
• var verksamheten kommer att bedrivas, verksamhetens art samt när verksamheten är avsedd att inledas,
• uppgifter om de djurarter och det antal djur som verksamheten gäller eller kommer att gälla,
• en utredning över de utrymmen som kommer att användas i verksamheten och de anordningar som används eller är avsedda att användas, och
• en utredning över hur djurens skötsel är avsedd att ordnas

Verksamhetsidkaren skall föra en förteckning över de djur som verksamhet gäller.

Övergångstider

Denna broschyr är en sammanfattning av den lagstiftning som är i kraft vid publiceringsögonblicket. För vissa krav tillämpas övergångstider för de djurstall som varit i bruk den 1 januari 2001. Djurstall som tas i bruk senare, skall uppfylla kraven utan övergångstider. Alla djurstall skall uppfylla kraven från och med den 1 januari 2014. Övergångstiderna, samt ifrågavarande krav och bestämmelser, beskrivs närmare i samband med måttbestämmelserna.

Stall och andra förvaringsutrymmen för hästar

Allmänna krav

Förvaringsutrymmet skall vara tillräckligt rymligt, skyddande och ljust, samt rent och tryggt. Hästarnas naturliga behov skall kunna beaktas så bra som möjligt. Det skall vara möjligt att sköta och inspektera hästarna utan svårigheter. Förvaringsutrymmet skall erbjuda tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden samt mot oskälig köld, värme, drag och fukt. Djurskyddsaspekterna bör beaktas redan vid planeringen av byggnaderna och inhägnaderna.

Hästarna skall kunna stå och vila i naturlig ställning samt röra på sig och resa sig på ett naturligt sätt. Det bör finnas tillräckligt många liggplatser i utrymmet så att alla hästarna kan lägga sig samtidigt.

Utrymmet skall vara så brandsäkert som möjligt. Hästarna skall i nödsituationer snabbt kunna föras ut.

Stallets gångar och dörröppningar skall vara tillräckligt rymliga så att hästarna kan röra sig obehindrat och att risken för att hästarna skall halka eller skada sig är så liten som möjligt. Elledningar och elapparater samt andra anordningar som kan skada hästarna skall skyddas och placeras så att de är utom räckhåll för hästarna.

Hästarnas boxar och spiltor skall placeras så att hästarna kan se och höra vad som försiggår i stallet och att de har möjlighet till socialt umgänge.

För varje påbörjat tiotal hästar i en grupp skall det finnas en sjukbox eller något annat ändamålsenligt och vid behov uppvärmbart utrymme för separat vård.

Rekommendationer:

Hästarna hålls antingen i ensamboxar eller i grupp. Hållning av hästar i spiltor undviks.

I stallet finns en brandvarnare vars alarm kan höras alla tider på dygnet. Djurens skötare är beredd på nödsituationer och har tillgång till nödvändig räddnings- och brandbekämpningsutrustning.

I ett stall där det finns boxar i två rader är gången mellan boxraderna minst 2,5 m bred. Mellan en spiltrad och en boxrad är gången minst 3 m bred.

I anslutning till den plats där hästarna hålls finns det ett särskilt utrymme för daglig rengöring och annan vård hästen kräver, samt ett utrymme där hästarnas utrustning kan torkas och förvaras.

Förhållandena i förvaringsutrymmet

Utrymmet måste ha tillräcklig ventilation så att skadliga gaser, damm, drag eller för hög fuktighet inte kan skada hästarnas hälsa eller välmående. Temperaturen i utrymmet skall vara lämplig för hästarna.

Om ventilationen i huvudsak baserar sig på maskinell ventilation skall det, även vid eventuella fel i anordningen, vara möjligt att åstadkomma tillräcklig ventilation, så att inte djurens hälsa och välbefinnande äventyras. I ventilationsanordningen skall det vid behov finnas ett larmsystem, som ger alarm vid störningar i ventilationen.

I stallet får det inte förekomma ständigt buller som stör eller skadar hästarna. Hästarna får inte utsättas för oavbrutet buller som överstiger 65 decibel. Belysningen skall vara lämplig för hästarna och tillräcklig så att djuren kan övervakas och skötas på behörigt sätt.

Rekommendationer:

Skadliga gaser och föroreningar i luften i stallet överstiger inte följande gränsvärden:

ammoniak                                  10 ppm*

koldioxid                              3000 ppm*

svavelväte                             0,5 ppm*

organiskt damm                  10 mg/m³

* ppm = halten av ämnet uttryckt i miljondelar.

Den relativa luftfuktigheten i stallet är 50 - 80 % och inomhustemperaturen minst +5 ºC.

Förvaringsutrymmets väggar och golv

Golvet och väggarna i utrymmet skall vara så konstruerade och gjorda av sådana material som är lämpliga för hästhållning. Mellan boxarna eller spiltorna skall det finnas lagom höga, ändamålsenligt konstruerade mellanväggar, så att de hästar som står bredvid varandra inte kan skada varandra.

Golvet får inte vara halt eller sådant att hästarnas hovar kan fastna i det eller skadas på något annat sätt. Golvet skall vara lätt att hålla torrt, antingen med hjälp av strö eller genom avlägsnande av flytande sekret. Hästarna skall ha tillgång till ett lämpligt och ströbelagt område att ligga på.

Rekommendationer:

Fönstrens yta är minst 1/20 av stallets yta.

Stallets dörröppningar är minst 1,5 m breda och 2,2 m höga.

Boxarnas dörröppningar är minst 1,2 m breda och 2,2 m höga.

Renhållning och underhåll av förvaringsutrymmet

Utrymmet och dess konstruktioner, utrustningar och anordningar skall hållas rena och i gott skick, samt desinfekteras vid behov. Vid ytbehandlingen får träkemikalier, målfärg eller andra ämnen inte användas på ett sådant sätt som kan orsaka förgiftning hos hästarna.

Utrymmet och de anläggningar som inverkar på djurens hälsa och välbefinnande skall ses över minst en gång i dagen. Fel som kan utgöra en risk för djurens hälsa och välbefinnande skall repareras omedelbart, och om detta inte är möjligt, skall man på något annat sätt trygga hästarnas hälsa och välbefinnande.

Gnagare och andra skadedjur bör bekämpas i stallutrymmet.

Anordningar och redskap

Sådana redskap, anordningar och ämnen som används vid vård, hantering, infångande, transport, bedövning eller avlivning av djur och som uppenbart orsakar djuret onödig smärta eller plåga får inte tillverkas, importeras, säljas, överlåtas eller användas.

Utrustning och anordningar som är avsedda för hästskötsel skall placeras så att de inte förorsakar någon risk för att hästen skall skada sig. Kärl och ställningar som är avsedda för vattning och utfodring skall placeras så att hästen kan äta och dricka på ett naturligt sätt. Utrustning avsedd för skötsel eller bruk av hästen, samt kärl och anordningar avsedda för vattning och utfodring, skall hållas rena och i gott skick.

Rasthagar och beten

Rasthagar och beten, samt gångvägarna från stallet till rasthagarna eller betena, skall vara trygga för hästarna. Rasthagarna skall vara tillräckligt rymliga med beaktande av hästarnas ras, storlek, ålder, kön samt hästarnas aktivitet och antal. Terrängen, växtligheten och marken skall vara lämpliga för hästar. Omgivningen skall vara tillräckligt lugn och bullerfri.

En häst som står lågt ner på flockens sociala rangskala skall i rasthagen eller på betet ha möjlighet att undvika aggressivt beteende från hästar som står högre i rang. Vid behov skall det i rasthagen och på betet finnas skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden.

Rasthagarnas och betenas stängsel skall vara trygga för hästarna och gjorda av lämpligt material. Det får inte finnas för trånga eller skarpa hörn i inhägnaden, och stängslet skall vara sådant att hästarna lätt upptäcker det. Stängslen och därtill anslutna konstruktioner skall hållas i gott skick så att hästarna inte skadar sig på dem. Stängslens skick skall kontrolleras regelbundet och möjliga fel skall repareras utan dröjsmål.

Rasthagar eller beten får inte vara ingärdade med taggtråd.

Hästens skötsel

Omsorg över hästens välbefinnande

En häst som man har i sin vård, får inte lämnas utan skötsel eller överges. Hästen skall få tillräckligt med lämpligt foder, vatten och annan skötsel som den behöver. Hästens behov av motion, frisk luft och socialt umgänge skall tillfredsställas dagligen.

Hästarnas välbefinnande och omgivning skall inspekteras tillräckligt ofta, dock minst en gång om dagen och vid behov oftare. Man skall fästa särskild uppmärksamhet vid hästens hälsa och välmående om hästen utsätts för kraftig ansträngning, vid stora förändringar i vårdförhållandena, då hästen är högdräktig, när hästen fölar, samt i fråga om nyfödda, sjuka, svaga eller skadade djur. Om man märker något avvikande, bör man omedelbart vidta åtgärder för att utreda och förbättra situationen.

Hästens hygien och övrig kroppsvård skall skötas. Hovarna skall verkas regelbundet och hästen skall skos vid behov. Vid halt väglag skall man förse skorna med broddar eller motsvarande tillbehör.

Vid sammanslagning av hästar, eller när en ny häst kommer till en grupp, bör man fästa särskild uppmärksamhet vid de eventuella beteendestörningar som kan uppkomma då de sociala relationerna förändras. Hästar som beter sig aggressivt mot varandra eller annars kan skada varandra, skall hållas åtskilda.

Utrustning som används vid skötsel och användning av hästen skall hållas ren och i gott skick. Man bör undvika plötsliga förändringar av de dagliga skötselrutinerna.

Rekommendation:

På sommaren släpps hästen dagligen ut på bete. Hästarna kan se, snusa på och beröra andra hästar.

Vattning och utfodring av hästarna

Hästarna skall få tillräckligt med lämpligt foder och vatten av god kvalitet. Vid utfodringen skall man beakta den enskilda hästens behov och man skall försäkra sig om att varje häst får tillräckligt med foder.

Hästarna bör inte få sådant foder, vatten eller annan föda som är farligt för deras hälsa. Det är förbjudet att låta bli att ge hästen sådana näringsämnen, vars brist kan orsaka sjukdom hos hästen.

Hästens foder skall vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler.

Rekommendationer:

Hästen får foder i små portioner flera gånger om dagen för att utfodringen så mycket som möjligt skall likna för hästar typisk betesgång. Hästarna har hela tiden tillgång till friskt dricksvatten.

Hästens hantering och behandling

Hästen skall behandlas lugnt. Vid hantering av hästar skall man försöka utnyttja arttypiska beteenden, såsom flockinstinkt. Hästar får inte skadas eller behandlas våldsamt, och de får inte skrämmas eller skärras upp i onödan. Det är förbjudet att sparka eller att i tuktnings- eller dressyrsyfte eller liknande slå ett djur med ett redskap som kan skada den.

Det är förbjudet att överanstränga hästar, att hålla dem i oskäligt sträng tukt, att dressera dem oskäligt strängt eller att behandla dem alltför hårdhänt. Det är likaså förbjudet att binda hästen på ett sätt som orsakar onödigt lidande. Hästar skall få vila tillräckligt, och de ska också få röra på sig.

Det är förbjudet att släpa djur genom att dra dem i benen, svansen, pälsen eller från huvudet, eller att annars behandla djur så att de åsamkas onödigt lidande.

Djur får inte dresseras eller användas så att deras hälsa eller välbefinnande tar skada. Djur får inte tvingas att försöka anstränga sig på ett sätt som överstiger deras naturliga anlag eller krafter.

Uppbindning av hästen

Om hästen hålls uppbunden skall det redskap eller den anordning som används vara sådan att det inte skadar hästen. Den anordning eller det redskap som används för uppbindningen skall regleras så att det passar hästen och ger hästen tillräckligt med rörelsefrihet.

Grimmor som används för att binda upp hästar med, skall vara av lämpligt material som inte skadar hästen. En uppbunden häst skall kunna äta, ligga och vila på ett naturligt sätt. I rasthagar och på beten får hästen hållas uppbunden endast tillfälligt under en kort tid. Hästen skall då hela tiden vara under uppsikt av människor.

Rekommendation:

Om hästen hålls uppbunden skall man, för att undvika olyckor, fästa grimskaftet i en ögla i väggen på 0,75 - 1 m höjd från golvet.

Operativa ingrepp

Operationer och andra därmed jämförbara ingrepp som orsakar smärta får utföras på hästen endast om det är nödvändigt på grund av sjukdom eller av någon motsvarande orsak.

Ingreppet får i regel endast utföras av en veterinär. Om smärtan ingreppet orsakar är lindrig och övergående, eller om ingreppet måste utföras utan dröjsmål, kan ingreppet dock utföras av någon annan än en veterinär.

De instrument och anordningar som används bör vara ändamålsenliga, rena och funktionsdugliga.

En veterinär, eller en kompetent person under översikt av veterinär, får tatuera hästar. En kompetent person får inplantera mikrochips eller frysmärka hästen. Med en kompetent person avses här en person som har tillräckliga kunskaper och färdigheter för ingreppet.

Kastrering av hästar får endast utföras av veterinär.

Sjuka eller skadade hästar

Om en häst insjuknar eller skadas skall den omedelbart få behörig vård. En sjuk eller skadad häst skall vid behov hållas skilt från andra hästar i ett ändamålsenligt utrymme. Hästens skall avlivas eller slaktas om sjukdomen eller skadan förutsätter det. Då man överlåter en sjuk eller skadad häst, skall man meddela mottagaren om sjukdomen eller skadan.

Transport av sjuka eller skadade hästar

Sjuka eller skadade hästar får i regel inte transporteras. Man får inte heller transportera dräktiga ston, som sannolikt kommer att föda under transporten, eller ston som har fött högst 48 timmar tidigare. Ett nyfött föl, vars navel ännu inte är helt läkt, är inte transportdugligt.

Lindrigt sjuka eller skadade hästar kan dock transporteras, förutsatt att transporten och hantering av hästen i samband med transporten inte förorsakar hästen onödigt lidande.

Mer än en lindrigt sjuk eller skadad häst får transporteras för avlivning, slakt eller till veterinär för vård, om transporten eller hanteringen av hästen inte utsätter den för ytterligare lidande. Allvarligt sjuka eller skadade vuxna hästar får dock transporteras endast med tillstånd av veterinär.

När sjuka, skadade, svaga eller dräktiga hästar transporteras skall särskild försiktighet iakttas, så att hästarna inte utsätts för alltför stora påfrestningar. I transportfordonet skall sjuka och skadade hästar hållas skilt från de andra hästarna.

Rekommendation:

Hästens förmåga att gå själv är en viktig bedömningsgrund då man avgör om en sjuk eller skadad häst är i sådant skick att den kan transporteras.

Avlivning

Avlivning av hästen bör göras så snabbt och smärtfritt som möjligt. En häst får avlivas endast av en person som behärskar avlivning, och som har tillräckliga kunskaper i den avlivningsmetod och avlivningsteknik som tillämpas, samt tillräcklig skicklighet i att utföra avlivningen. All utrustning och alla anordningar som används vid avlivningen skall vara ändamålsenliga och funktionsdugliga. För att man skall kunna försäkra sig om utrustningens och anläggningarnas funktionsduglighet, skall de ses över och underhållas regelbundet.

En häst som skall avlivas skall hållas fast, eller också skall dess rörelseförmåga begränsas på något annat lämpligt sätt för att hästen vid avlivningen så långt som möjligt skall skonas från smärta, plåga, lidande och skador. Före avlivningen får djur inte hängas upp eller deras ben bindas ihop. Hästen skall avlivas så, att den inte åsamkas onödig smärta, plåga eller lidande samt så, att övriga djur störs så litet som möjligt.

Den som avlivar hästen skall försäkra sig om att hästen är död innan vidare åtgärder påbörjas.

En häst kan avlivas antingen genom ett skott i hjärnan eller genom att först bedöva hästen med bultpistol, efter vilket man omedelbart skall utföra blodtappning.

Om det är nödvändigt för bekämpning eller diagnostisering av djursjukdomar, kan hästen, med tillstånd av veterinär och under veterinärens tillsyn, avlivas med någon annan avlivningsmetod än de som stadgas.

Veterinären kan avliva hästen med hjälp av ändamålsenliga avlivnings- eller narkosmedel.

Mera råd och anvisningar gällande avlivning av djur får man vid behov av kommunalveterinären.

Avel

Djurskyddssynpunkter och djurens hälsa skall beaktas vid avel. Sådan avel, eller användning av sådana avelsmetoder, som kan orsaka djur lidande eller medföra betydande men för djurens hälsa eller välbefinnande är förbjuden. Det är också förbjudet att använda genteknik i syfte att förändra djurproduktionens kvantitet eller kvalitet, om den kan inverka menligt på djurens hälsa eller välbefinnande.

Påverkande av hästens prestationsförmåga

Det är förbjudet att öka, minska eller upprätthålla hästens prestationsförmåga på konstlat sätt med läkemedel eller andra motsvarande ämnen eller preparat.

Måttbestämmelser

Djurstall

Djurstallets innerhöjd skall vara minst lika stor som hästens mankhöjd multiplicerat med 1,5, dock alltid minst 2,2 m. Djurstall som tas i bruk efter 31.12.2000 skall uppfylla kraven på inomhushöjden. Samtliga djurstall skall uppfylla kraven från och med 1.1.2014.

Med djurstall avses stall och andra motsvarande byggnader avsedda för hästhållning samt byggnader eller konstruktioner, som i samband med hästhållning tjänar som vind- och väderskydd för djuren.

Ensambox

I ensamboxar för hästar skall utrymmet vara minst:

Hästens mankhöjd (m)	Boxens golvyta (m²)
Fram till 1,08	4
Över 1,08 men fram till 1,30	5
Över 1,30 men fram till 1,40	6
Över 1,40 men fram till 1,48	7
Över 1,48 men fram till 1,60	8
Över 1,60	9

Djurstall som tas i bruk efter 31.12.2000 bör uppfylla kraven då stallet tas i bruk. Samtliga djurstall skall uppfylla kraven senast 01.01.2014.

Utrymmeskraven i tabellen ovan gäller inte tillfällig och kortvarig förvaring av hästar t.ex. under tävlings-, utställnings- eller motsvarande resor.

Rekommendation:

Om hästens mankhöjd är över 1,70 cm skall golvytan i dess ensambox ha minst den golvyta, som man får genom att multiplicera hästens mankhöjd med 1,8 och upphöja det erhållna talet i andra potens [(mankhöjden x 1,8)²].

Minimigolvytan i en ensambox för en häst med en mankhöjd på 1,75 m är alltså:

                                    (1,75 m x 1,8)² = (3,15 m)² = 9,92 m²

Fölningsbox

Rekommendation:

Utrymmet i fölningsboxen är minst:

Stoets mankhöjd (m)	Boxens golvyta (m²)
fram till 1,08	4,5
Över 1,08 men fram till 1,30	6,5
Över 1,30 men fram till 1,40	7,5
Över 1,40 men fram till 1,48	8,5
Över 1,48 men fram till 1,60	10,0
Över 1,60	11,0

Om stoets mankhöjd är över 1,70 m är fölningsboxens golvyta minst den golvyta man erhåller genom att multiplicera stoets mankhöjd med 2 och upphöja det erhållna talet i andra potens [(mankhöjden x 2)²].

Fölningsboxens minimigolvyta för till exempel ett sto vars mankhöjd är 1,75 m beräknas enligt följande:

                        (1,75 m x 2)² = (3,5 m)² = 12,25 m²

Spilta

Spiltans bredd skall vara minst lika stor som hästens mankhöjd plus tio cm och spiltans längd minst lika med hästens längd plus 25 cm. Av mellanväggen mellan spiltorna skall väggens fasta del vara minst lika hög som hästens mankhöjd multiplicerat med 0,9.

Hästar i grupp

Djurstall som tas i bruk efter 31.12.2000 bör uppfylla kraven då stallet tas i bruk. Samtliga djurstall skall uppfylla kraven senast 01.01.2014.

I en gruppbox skall det finnas minst följande utrymme per häst:

Hästens ålder	Andel av golvytan i ensambox *
Fullvuxen	80 %
Unghäst 12 - 24 mån	75 %
Föl under 12 mån	50 %

* Beräknat enligt utrymmeskraven för ensamboxar i tabellen ovan.

I ett lösdriftsstall skall det i ligghall utan utfodring finnas minst följande utrymme per häst:

Hästens ålder	Andel av golvytan i ensambox *
Fullvuxen	80 %
Unghäst 12-24 mån	60 %
Föl under 12 mån	40 %

* Beräknat enligt utrymmeskraven för ensamboxar i tabellen ovan.

Eläinlääkintä ja elintarvikeosasto - Maa- ja metsätalousministeriö Veterinär- och livsmedelsavdelningen - Jord- och skogsbruksministeriet Veterinary and Food Departmet - Ministry of agriculture and Forestry - Finland