För friska och välmående sällskapsdjur
del 2:

Gnagare, kaniner, illrar (fretter), burfåglar, kräldjur, groddjur,
fiskar och ryggradslösa djur

Jord- och skogsbruksministeriet 2004
[suomeksi]
                   

                    > pdf

Djurskyddslagstiftningen ställer krav på ägare av keldjur gällande utrymmen, vård, behandling och hantering, samt transport av djuren.

Denna broschyr är en sammanfattning av de djurskyddsförfattningar* som gäller hållande av sällskapsdjur och deras välbefinnande. Förutom författningar ingår här rekommendationer, som inte är bindande. Syftet med rekommendationerna är att styra djurskötseln i en riktning som främjar djurens välbefinnande.

De författningstexter som använts som källmaterial finns i sin helhet på jord - och skogsbruksministeriets webbsidor www.mmm.fi/el/laki/x/f/default.html.

* Källor: Djurskyddslagen (247/1996), Djurskyddsförordningen (396/1996), förordningen om djurtransporter (491/1996), jord- och skogsbruksministeriets beslut om djurskyddskrav gällande hundar, katter och andra smådjur som hålls för sällskap och hobby (2/VLA/1998, ändr. 13/VLA/1999) samt jord- och skogsbruksministeriets beslut om djurskyddskrav vid djurtransport (27/VLA/1996).

Innehål

Djurskyddslagens betydelse
Djurskyddsövervakning
Yrkesmässigt eller annat storskaligt hållande av sällskaps- eller hobbydjur
Försvunna och omhändertagna djur
Vilda djur
Förvaringsutrymme för husdjur
        Allmänna krav
        Förhållandena i förvaringsutrymmet
        Renhållning och underhållning av förvaringsutrymmet
        Anordningar och redskap
        Rastgård
Skötsel av keldjur
        Tillsyn över djurens välbefinnande
        Vattning och utfodring av djur
        Behandling och hantering av djur
        Förlossning och avvänjning
        Åtgärder som utförs på keldjur
        Sjuka eller skadade keldjur
        Avlivning av ett keldjur
        Djuravel
Artspecifika specialkrav
        Gnagare och kaniner
        Illrar (fretter)
        Fåglar
        Kräldjur
        Groddjur
        Fiskar
        Ryggradslösa djur
Djurtransport
        Allmänna krav på transport
        Transportmedel
        Kaniner
        Illrar (fretter)
        Fåglar
        Kräldjur och groddjur

Djurskyddslagens betydelse 

Djurskyddslagens syfte är att på bästa möjliga sätt skydda djuren mot lidande, smärta och plåga. Lagen syftar också till att befrämja djurens välbefinnande och god behandling av djuren.

Djuren skall behandlas väl och de får inte åsamkas onödigt lidande. Det är också förbjudet att åsamka dem onödig smärta och plåga. Vid djurhållningen skall också djurens hälsa främjas och hänsyn tas till djurens fysiologiska och beteendemässiga behov.

Ägaren skall sätta sig in i djurets art- och rastypiska behov och ordna ändamålsenliga utrymmen och andra förhållanden i god tid innan djuret anskaffas.

Djurskyddsövervakning

I problemsituationer som gäller keldjurens välbefinnande, eller om det finns skäl att misstänka att keldjur hålls eller sköts i strid med djurskyddsförfattningarna, kan en privatperson ta kontakt med de lokala djurskyddsmyndigheterna. Djurskyddsövervakningen på lokalnivå sköts av kommunalveterinären, tjänsteinnehavare som sköter kommunal hälsoskyddsövervakning (hälsovårdsinspektörerna) samt av polisen. Länsstyrelsen, och speciellt länsveterinären, styr och övervakar djurskyddstillsynen på länets område. Jord- och skogsbruksministeriet leder, styr och utövar den allmänna tillsynen över att djurskyddsförfattningarna följs.

Förutom myndigheterna kan det på området även finnas djurskyddsövervakare befullmäktigade av länsstyrelsen. Dessa djurskyddsövervakare har rätt att verkställa inspektioner, ge råd och anvisningar, men inte rätt att ge djurets ägare eller innehavare förbud eller påbud för att förbättra situationen. Dessa åtgärder kan endast vidtas av djurskyddsmyndigheterna. Djurskyddsövervakaren måste ta kontakt med myndigheterna om han eller hon konstaterar sådana missförhållanden som förutsätter påbud och eller förbud.

Förutom djurskyddsövervakarna befullmäktigade av länsstyrelsen finns det många frivilliga djurskyddsövervakare från olika djurskyddsorganisationer. Dessa djurskyddsövervakare har emellertid inte någon på djurskyddslagen baserad rätt att verkställa inspektioner.

Yrkesmässigt eller annat storskaligt hållande av sällskaps- eller hobbydjur

Om hållandet av sällskaps- eller hobbydjur är yrkesmässigt eller annars storskaligt måste man göra en skriftlig anmälan om sin verksamhet till länsstyrelsen i det län inom vars område verksamheten utövas. En anmälan skall göras senast 30 dygn innan en ny verksamhet inleds eller senast 14 dygn innan verksamheten förändras väsentligt eller avslutas. Anmälningsplikten gäller även yrkesmässig eller storskalig försäljning, förmedling, uthyrning, uppfödning, träning och skolning av djur, samt omhändertagande för förvaring eller vård och givande av undervisning i hantering av djur.

Anmälan till länsstyrelsen skall innehålla:

Verksamhetsidkaren skall föra en förteckning över de djur som verksamheten gäller. Mera information och råd hur anmälan skall göras fås vid behov av länsveterinären.

Försvunna och omhändertagna djur

Kommunen skall se till att inom dess område ordnas tillfällig skötsel av herrelösa små sällskaps- och hobbydjur. De omhändertagna djuren skall förvaras minst 15 dagar, varefter kommunen har rätt att sälja eller annars överlåta djuret vidare eller avliva det. Kommunen har rätt att uppbära ersättning av djurägaren för kostnaderna som orsakats av omhändertagandet, skötseln och eventuell avlivning av djuret.

Ett bortsprunget sällskaps- eller hobbydjur kan efterfrågas hos kommunens mottagningsplats. Information om mottagningsplatsens läge finns hos de lokala djurskyddsmyndigheterna, dvs. kommunalveterinären, hälsovårdinspektören eller polisen

Vilda djur

Det är förbjudet att ta vilda däggdjur och fåglar till keldjur. Ett djur som har omhändertagits för tillfällig sjukvård eller för något annat godtagbart tillfälligt behov skall försättas i frihet då dess tillstånd möjliggör detta, om det kan antas att djuret utan svårighet kan anpassa sig till ett liv i naturtillstånd. Om djuret inte kan försättas i frihet och vården av det inte kan ordnas, skall djuret avlivas.

Förvaringsutrymme för husdjur

Allmänna krav

Med förvaringsutrymmen för keldjur menar man de utrymmen där djuret hålls. Förvarningsutrymmen för keldjur är till exempel inhägnader, rastgårdar eller burar, terrarier, akvarier eller andra motsvarande utrymmen lämpliga för förvaring av små djur.

Ett förvaringsutrymme för djur skall vara tillräckligt rymligt, skyddande, ljust, rent och tryggt. Djurens naturliga behov skall beaktas så väl som möjligt. Inredningen och den övriga utrustningen i förvaringsutrymmet skall vara anpassade till djurarten samt vid behov bestå av sådant material att djuren kan tillgodose de beteendemässiga behov som är typiska för arten, till exempel klättra, gräva, gnaga, gömma sig, söka skydd, bada, simma, dyka eller bygga bo. Förvaringsutrymmet skall erbjuda ett tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden samt mot oskälig köld, värme, drag och fukt. Det skall vara möjligt att utan svårigheter sköta och inspektera djuren i förvaringsutrymmet.

Djurskyddsaspekterna bör beaktas redan vid planeringen av utrymmena. Husdjurens förvaringsutrymmen samt dess konstruktioner skall planeras, byggas och vårdas så att de är trygga och att risken för att djuren skall kunna rymma är så liten som möjligt. Förvaringsutrymmet skall vara gjort så att djuret inte kan fastna någonstans eller på annat sätt skada sig. Där får heller inte finnas vassa kanter eller utskjutande delar som djuret kan skada sig på.

I förvaringsutrymmet skall djuret kunna stå och vila i naturlig ställning samt röra på sig. De djur som hålls i ett och samma förvaringsutrymme skall kunna lägga sig samtidigt.

Burar, terrarier och andra motsvarande förvaringsutrymmen skall placeras så att det finns tillräckligt med plats för inspektion och skötsel av djuren, samt så att djuren i de olika burarna inte kan skada eller smutsa ner varandra.

Burars, terrariers och andra motsvarande utrymmens dörröppningar eller andra motsvarande öppningar skall vara av sådan storlek, form och konstruktion att djuret kan tas från utrymmet utan risk för att skadas.

Golven eller bottnen i förvaringsutrymmena skall kunna hållas rena. Golv av nät eller galler eller andra perforerade golv skall vara anpassade till djuren samt sådana att djuren inte kan fastna eller skada sig på annat sätt.

Keldjur får hållas i utrymmen som är olämpliga som förvaringsutrymmen, så som lådor eller burar avsedda för transport, eller i motsvarande små utrymmen bara om transport, en sjukdom hos djuret eller något annat tillfälligt och godtagbart skäl så kräver.

Förhållandena i förvaringsutrymmet

Belysningen, luftens kvalitet, temperaturen och den relativa luftfuktigheten i förvaringsutrymmena skall vara anpassade till djurens behov. Djuren får inte oavbrutet utsättas för buller som överstiger 65 decibel (dB(A)). Ventilationen får inte ge upphov till drag som kan vara skadligt för djuren.

Rekommendation:

Luftens skadliga gaser överstiger inte följande gränsvärden:

Ammoniak 10 ppm*

Koldioxid 3 000 ppm*

* ppm= halten av ämnet uttryckt i miljondelar

Renhållning och underhållning av förvaringsutrymmet

Keldjurets förvaringsutrymme och dess konstruktioner, utrustning och anordningar skall hållas rena och i gott skick så att de inte skadar djuren eller äventyrar deras hälsa och välbefinnande.

Förvaringsutrymmet och sådana anordningar i anslutning till detta, som djurens hälsa och välbefinnande är beroende av, skall inspekteras minst en gång om dagen. Fel som kan äventyra djurens hälsa och välbefinnande skall repareras omedelbart eller om detta inte är möjligt skall djurens hälsa och välbefinnande tryggas på något annat sätt till dess att felen rättas till.

Anordningar och redskap

Sådana redskap, anordningar och ämnen som används vid vård, hantering, infångande, transport, bedövning eller avlivning av djur och som uppenbart åsamkar djuret onödig smärta eller plåga får inte tillverkas, importeras, säljas, överlåtas eller användas.

All utrustning menad för hållande av keldjur skall hållas rent och i gott skick. Kärl och anordningar avsedda för utfodring och vattning skall placeras så att djuret kan äta och dricka utan ansträngning.

Anordningar och redskap avsedda för djurhållning skall placeras så att djuren inte kan skada sig på dem. Elledningar och elektriska installationer samt föremål som kan skada djuren skall vid behov täckas eller placeras så att de är utom räckhåll för djuren.

Rastgård

Med rastgård avses här en rastgård eller bur, eller något annat motsvarande inhägnat eller på annat sätt klart avgränsat område avsett för rastning av djur.

Keldjurets rastgård skall vara tillräckligt rymlig med hänsyn till djurets art, ras, storlek och aktivitetsbehov samt djurens antal. Omgivningen skall vara tillräckligt ostörd och bullerfri. Rastgårdens terräng, växtlighet och mark skall lämpa sig för djurarten i fråga.

Underlaget skall vara sådant att det hålls torrt. Vid behov skall marken vara täckdikad eller dränerad. Rastgårdens botten får inte vara så halt att det kan förorsaka skada hos djuret.

Rastgården och vägarna som leder till den skall vara trygga för djuret. Stängslet till rastgården skall vara tryggt för djuren och gjort av ett material som lämpar sig för djurarten och förhindrar djuret från att rymma. Om stängslet är gjort av nät, skall maskorna vara av en sådan storlek att djuret inte kan fastna i det. Taggtråd får inte användas för inhägnad av rastgården.

Skötsel av keldjur

Tillsyn över djurens välbefinnande

Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Plötsliga förändringar i de dagliga vårdåtgärderna skall undvikas.

Djurens välbefinnande och förhållanden skall inspekteras tillräckligt ofta, dock minst en gång om dagen. Under djurens fortplantningsperioder, och vid betydande förändringar av vårdförhållandena, skall särskild vikt läggas vid att djurens hälsa och välbefinnande inspekteras. Om avvikelser noteras vid en sådan inspektion skall omedelbara åtgärder vidtas för att utreda och korrigera situationen.

Tillräcklig uppmärksamhet bör fästas vid att keldjuren kan tillfredsställa sina arttypiska behov av motion.

När djurens sociala relationer omställs förekommer ofta aggressivt beteende. Vid sammanslagning av grupper av djur eller när nya djur införs i gruppen, skall särskild uppmärksamhet fästas vid eventuella beteendeproblem.

Djur som uppträder aggressivt mot varandra eller annars kan skada varandra skall hållas åtskilda, eller så skall djuren ha möjlighet att fly och gömma sig undan de andra djuren.

Rekommendation:

Den som överlåter djuren ger vid försäljning eller annan överlåtelse köparen eller mottagaren tillräckliga uppgifter om djurarten och djurhållningen. Till dessa hör anvisningar om skötsel, utfodring, hantering, förvaringsutrymmen och förvaringsförhållanden, uppgifter om för arten typiskt beteende, djurets ålder, storlek som fullvuxet och genomsnittliga livslängd samt andra uppgifter som är nödvändiga med hänsyn till djurets hälsa och välbefinnande och för djurhållningen.

Djur får inte hållas framme i skyltfönster.

Nattaktiva djur tillåts sova och vila i tillräcklig utsträckning under dagtid.

Vattning och utfodring av djur

Vid utfodringen skall man beakta de enskilda djurens behov och säkerställa att varje djur får tillräckligt med föda. Det foder keldjuret får skall vara näringsrikt och balanserat och vid behov vara berikat med mineraler och vitaminer.

Vid utfodringen skall särskild vikt fästas vid artspecifika krav på fodrets näringsinnehåll och sammansättning. De kärl, anordningar och redskap som används vid utfodring och vattning skall hållas rena. Urin och avföring får inte förorena foder eller dricksvatten.

Behandling och hantering av djur

Keldjur skall behandlas lugnt. Vid hantering av djur måste man försöka utnyttja deras arttypiska beteende. Djur får inte skadas eller behandlas våldsamt och de får inte i onödan skrämmas eller skärras upp.

Keldjur får inte överansträngas eller tvingas att försöka anstränga sig på ett sätt som överstiger deras naturliga anlag eller krafter. Ett djur får inte bestraffas eller dresseras med orimlig stränghet.

Förlossning och avvänjning

Ungar får inte avvänjas från modern för tidigt. Avvänjningen skall ske vid en tidpunkt som är så gynnsam som möjligt för såväl ungarnas som för moderns välbefinnande.

Vid förberedandet av avvänjningen skall modern vid behov ha tillgång till ett särskilt utrymme som är oåtkomligt för ungarna.

Åtgärder som utförs på keldjur

Operationer och andra därmed jämförbara åtgärder som åsamkar smärta får utföras endast om det behövs på grund av djurets sjukdom eller av någon därmed jämförbar orsak. Förbjudna åtgärder är till exempel kupering av svans och öron, avlägsnande av klor och naglar och förstummande.

Åtgärderna får i regel endast utföras av en veterinär. Om den smärta som åtgärden vållar är lindrig och kortvarig eller om åtgärden inte tål uppskov, får den dock utföras även av någon annan än en veterinär.

Märkning av keldjur är tillåtet när åtgärden vidtas av en kompetent person och åsamkar endast kortvarig och lindrig smärta. Med en kompetent person avses en person som har tillräckliga kunskaper i den teknik som används för vidtagandet av åtgärden och tillräcklig skicklighet i att vidta åtgärden.

De redskap och anordningar som används vid åtgärder på djur skall vara lämpliga för ändamålet, samt rena och funktionsdugliga.

Sjuka eller skadade keldjur

Om djuret blir sjukt eller skadas skall det omedelbart ges eller ordnas vederbörlig vård. Ett sjukt eller skadat djur skall vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, skall djuret avlivas.

Avlivning av ett keldjur

Avlivning av ett keldjur skall ske så snabbt och smärtfritt som möjligt. Ett djur får avlivas endast av en person som behärskar avlivning. Den som avlivar ett djur skall ha tillräckliga kunskaper i den avlivningsmetod och avlivningsteknik som tillämpas på djurarten i fråga samt tillräcklig skicklighet i att vidta åtgärden.

Små sällskaps- och hobbydjur får, om de inte avlivas av en veterinär med lämpliga narkos- eller avlivningsmedel, avlivas endast genom skott i hjärnan eller med en gas som omedelbart leder till medvetslöshet och död. Om djuret avlivas med kolmonoxid, skall gasen vara vederbörligt nedkyld och filtrerad och den får inte innehålla några irriterande ämnen.

Små keldjurs ungar får, när de är yngre än tre dagar, avlivas genom ett så kraftigt slag i huvudet att djuret omedelbart dör. Den som avlivar djuret skall försäkra sig om att djuret har dött innan vidare åtgärder inleds.

Det är förbjudet att avliva keldjur som är vid medvetande genom dränkning eller kvävning.

Vid behov kan mer råd och anvisningar gällande avlivning av djur kan erhållas av kommunalveterinären.

Rekommendation:

Avlivning vidtas av en veterinär.

Djuravel

Djurskyddssynpunkter och djurens hälsa skall beaktas vid avel. Sådan avel och användning av avelsmetoder som kan åsamka djuret lidande eller medföra betydande men för djurets hälsa eller välbefinnande är förbjuden. Det är också förbjudet att använda genteknik i syfte att förändra djurproduktionens kvantitet eller kvalitet, om det kan inverka menligt på djurens hälsa eller välbefinnande. .

Artspecifika specialkrav

Gnagare och kaniner

Förvaringsutrymmen för gnagare och kaniner skall vara sådant att djuren kan se och höra vad som sker i utrymmet eller dess omgivning samt har möjlighet till socialt umgänge.

I förvaringsutrymmen för gnagare och kaniner skall det finnas lämpligt strömedel, såsom kådfri flis, hö, halm eller annat motsvarande bottenmaterial. I förvaringsutrymmen får finnas nätgolv endast om nätet ligger direkt på ett fast underlag.

Djuren skall ha möjlighet att gömma sig i förvaringsutrymmet. Gnagare och kaniner skall ha tillgång till en ändamålsenlig bolåda, koja, bohåla eller motsvarande utrymme.

Gnagare och kaniner skall ha tillgång till foder eller annat gnagmaterial för trimning av tänderna.

Gnagare och kaniner skall kunna ge utlopp för sitt behov av rörelse och motion i tillräcklig utsträckning.

Kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor skall ha tillgång till lämpligt stråfoder.

Gerbiler skall ha tillgång till rör, gångar eller kanaler eller motsvarande konstruktioner eller möjlighet att gräva gångar i marken.

Gerbiler, chinchillor och degusråttor skall vid behov ha möjlighet att bada i sand eller motsvarande material.

Chinchillor och degusråttor skall ha tillgång till hyllor eller andra motsvarande konstruktioner där de kan vistas utan att bli störda av andra djur.

I förvaringsutrymmen för gnagare skall det åtminstone finnas utrymme enligt följande:

Djurart

Yta (m²)

Yta per djur vid grupphållning (m²)

Höjd (m)
Marsvin 0,3 0,15 0,25
Guldhamster 0,12 - 0,2
Dvärghamster 0,09 0,045 0,2
Chinchilla 0,4 0,2 0,7
Degusråtta 0,3 0,15 0,4
Råtta 0,18 0,06 0,3
Gerbil 0,12 0,06 0,3
Mus 0,09 0,018 0,2

 

I förvaringsutrymmen för kaniner skall det åtminstone finnas utrymme enligt följande:

Kaninens storlek Yta (m²) Yta per djur vid grupphållning (m²) Den kortaste sidans längd (m) Höjd (m)
under 1,8 kg 0,25 0,12 0,3 0,3
1,8 - 3,0 kg 0,5 0,25 0,4 0,4
3,0 - 5,0 kg 0,7 0,35 0,5 0,5
över 5,0 kg 0,9 0,45 0,6 0,6

Rekommendation:

Temperaturen i förvaringsutrymmet för fullvuxna gnagare och kaniner är 18 - 23 °C.

Gnagare, med undantag för guldhamstrar, hålls i par eller grupp.

Illrar (fretter)

Förvaringsutrymmen för illrar bör vara sådana att djuren kan höra och se vad som sker i förvaringsutrymmet eller dess omgivning samt har möjlighet till socialt umgänge.

I ett förvaringsutrymme för iller skall det finnas lämplig stimulans för djuret samt en ändamålsenlig bolåda, koja, bohåla eller något annat motsvarande boutrymme. Om flera illrar vistas i samma förvaringsutrymme, skall bolådorna, kojorna, bohålorna eller andra motsvarande utrymmen vara så många att alla djuren har tillgång till ett sådant utrymme samtidigt utan att onödig konkurrens uppstår.

Illrar skall ha tillgång till en eller flera lådor med sand eller till andra lämpliga utrymmen för uträttande av sina naturbehov. Förvaringsutrymmen för illrar får inte ha nätgolv.

I förvaringsutrymmen för illrar skall ytan vara minst 1 m2 och höjden 0,6 m. Om flera illrar hålls i samma förvaringsutrymme, skall utrymmet vara minst 0,35 m2 per iller.

Särskild vikt skall läggas vid att illern har möjlighet att tillfredsställa sitt dagliga behov av rörelse och motion.

Rekommendation:

Temperaturen i ett förvaringsutrymme för iller är 10 - 21 °C.

Illern har möjlighet att klättra och tillfredsställa sitt naturliga behov av att gömma föremål.

Fåglar

Förvaringsutrymmen för burfåglar skall vara sådana att fåglarna kan höra och se vad som sker i förvaringsutrymmet eller dess omgivning samt har möjlighet till socialt umgänge.

Förvaringsutrymmet för burfåglar skall vara tillräckligt rymliga med beaktande av fågelarten, fågelns aktivitet, storlek, ålder, kön samt antalet fåglar som hålls i förvaringsutrymmet och deras könsfördelning.

Burfåglar skall ha tillgång till lämplig stimulans i förvaringsutrymmet. Fåglar av arter som inte är enbart marklevande skall ha minst två sittpinnar av lämpligt material. Om fåglarna hålls i grupp skall det finnas tillräckligt många lämpliga sittpinnar för att alla i gruppen skall kunna sitta samtidigt utan att störa varandra. Pinnarna skall vara placerade i buren på ett sådant sätt att fåglarna har tillräckligt med utrymme för flygning eller för att röra sig på annat sätt i buren. Fåglarna skall vid behov ha möjlighet att dagligen bada i sand eller vatten.

I förvaringsutrymmet skall finnas lämpligt strömedel samt möjlighet för fåglarna att vid behov söka skydd. Förvaringsutrymmen för fåglar får inte vara utrustade med nätgolv.

Det skall finnas tillräckligt med utrymme på den plats där burfåglarna får foder och vatten för att onödig konkurrens inte skall uppstå. Fåglarna skall vid behov ha tillgång till grus av rätt grovstorlek för matsmältningens skull.

Burfåglar får inte tjudras. Ett koppel får tillfälligt fästas vid fågeln med hjälp av en fotring för utomhusvistelse, förflyttning eller motsvarande åtgärder av kortvarig art. Fågeln skall härvid stå under oavbruten tillsyn.

Rekommendation:

Burfåglar hålls i par eller grupp. Fågelburen placeras tillräckligt högt och helst så att den högsta sittpinnen befinner sig betydligt över en människas ögonhöjd. I buren finns sittpinnar av olika tjocklek.

Fåglar hålls inte i runda burar. Väggarna i burar för papegojor är sådana att fåglarna kan klättra längs med dem.

Fåglarna släpps varje dag ut ur sin bur och får röra sig fritt i rummet, där deras säkerhet är tryggad på förhand, bl.a. genom att dörrar och fönster är stängda och speglar och fönster är täckta.

Förvaringsutrymmen för burfåglar upptar åtminstone följande utrymme:

Fågelns längd*
(cm)		 Yta (m²) Yta per fågel vid grupphållning (m²) Den kortaste sidans längd (m) Höjd (m)
under 16 0,31 0,03 0,40 0,6
16 - 20 0,31 0,04 0,45 0,6
21 - 25 0,45 0,06 0,50 0,6
26 - 35 0,75 0,10 0,55 0,8
36 - 45 1,20 0,30 0,60 1,0
46 - 55 1,60 0,50 0,70 1,2
56 - 65 2,00 0,80 0,80 1,4
66 - 75 2,50 1,00 0,90 1,6
över 75 3,00 1,50 1,00 1,6

* mätt från näbbspets till stjärtspets

Kräldjur

Förvaringsutrymmet för kräldjur skall vara tillräckligt rymliga med beaktande av djurarten, djurens aktivitet, storlek, ålder, kön samt antalet fåglar som hålls i förvaringsutrymmet och deras könsfördelning.

Lock, luckor och andra motsvarande konstruktioner i terrarier avsedda för kräldjur skall kunna tillslutas på behörigt sätt. Terrarier som innehåller giftiga eller annars farliga djur skall vid behov märkas med en varning om att djuren är farliga.

Förvaringsutrymmets golv skall vara täckt med ett bottenmaterial som lämpar sig för djurarten. Vid behov skall det finnas så mycket av materialet att djuren kan gräva ner sig i det. Bottenmaterialets fuktighet skall vara anpassad efter djurartens behov.

Djuren skall vid behov ha tillgång till platser som är uppvärmda till lämplig temperatur samt till platser med olika temperatur. Det skall finnas tillräckligt med för djurarten lämpliga gömställen i förvaringsutrymmet. Om flera djur hålls i samma utrymme skall de ha möjlighet att alla gömma sig samtidigt.

Klättrande kräldjursarter skall ha tillgång till konstruktioner som lämpar sig för klättring. Trädlevande kräldjur skall ha tillgång till lämpliga grenar eller motsvarande konstruktioner med vilkas hjälp djuren när de så önskar kan vila i naturlig ställning samt röra sig och klättra.

I förvaringsutrymme för sådana kräldjur till vilkas vanor hör simning och vistelse i vatten skall det finnas en simbassäng. Bassängens storlek och vattenmängd skall motsvara djurartens behov. Om flera djur hålls i samma utrymme skall alla kunna vistas samtidigt i bassängen eller på land. Övergången mellan land och vatten skall vara utformad så att djuren lätt kan ta sig mellan dem.

Vid hållande av kräldjur skall särskild vikt fästas vid luftfuktigheten samt kvaliteten och temperaturen på luften och bassängens vatten. Vattnet måste renas och bytas tillräckligt ofta.

Belysningens styrka och karaktär samt hur belysningsperioderna infaller och deras längd måste anpassas till djurarten i fråga. Förvaringsutrymmen för kräldjur skall vid behov vara utrustade med en lampa som avger ultraviolett ljus. Ljus- och värmekällor skall vid behov skyddas så att djuren inte kan komma i direkt beröring med dem.

Vid utfodring av kräldjur skall man se till att djuren inte skadar varandra medan de äter.

Sådana kräldjur som slickar i sig vattendroppar från sin kropp eller från föremål i närheten skall ha tillgång till droppande vatten eller så skall terrariet duschas dagligen i enlighet med artens behov.

Om ett kräldjur försänks i vintervila, skall djuret småningom förberedas för denna i enlighet med vad som motsvarar djurartens behov, t. ex. genom att gradvis sänka temperatur och ljusstyrka i terrariet och genom att minska fodermängden.

Ett kräldjur får inte tjudras annat än när det är nödvändigt för förflyttning av djuret eller för någon annan motsvarande åtgärd av kortvarig art. Kräldjuret skall härvid stå under oavbruten tillsyn.

Groddjur

Förvaringsutrymmen för groddjur skall vara tillräckligt rymliga med hänsyn till djurens art, livlighet, ålder, kön samt djurens antal och könsfördelning.

Lock, luckor och andra motsvarande konstruktioner till terrarier avsedda för groddjur skall kunna tillslutas på behörigt sätt. Terrarier med giftiga eller annars farliga djur skall vid behov förses med märkning om att djuren är farliga.

Terrariets botten skall vara täckt med material som lämpar sig för djurarten. Vid behov skall det finnas så mycket av materialet att djuren kan gräva ner sig i det. Materialets fuktighet skall vara lämpligt för djurarten. Terrariet skall om så krävs innehålla platser som är uppvärmda till lämplig temperatur samt platser med olika temperatur. Det skall finnas tillräckligt många gömställen med tanke på djurarten. Om flera djur vistas i samma utrymme, skall de ha möjlighet att gömma sig alla samtidigt.

I förvaringsutrymme avsedda för trädlevande groddjur skall finnas grenar, bladväxter eller annat som lämpar sig för klättring och i vilka djuren kan vila sig om de så önskar.

Groddjur vars levnadssätt så kräver skall ha tillgång till en simbassäng i förvaringsutrymmet. Bassängens storlek och vattenmängd skall motsvara djurartens behov. Om flera djur till vilkas levnadssätt hör simning och vistelse i vatten hålls i samma förvaringsutrymme, skall alla samtidigt kunna vistas i bassängen eller på land. Övergången mellan land och vatten skall vara utformad så att djuren lätt kan ta sig mellan dem.

Ett groddjur som hör till en vattenlevande art (akvatiskt groddjur) skall uppfödas och hållas i akvarium. På akvariets botten skall finnas lämpliga gömställen för djuret.

Vid hållande av groddjur skall särskild vikt fästas vid luftfuktigheten i förvaringsutrymmena samt kvalitet och temperatur på luften och bassängens vatten. Vattnet skall renas och bytas tillräckligt ofta.

Belysningens styrka och kvalitet samt hur belysningsintervallerna infaller och deras längd måste anpassas till djurarten i fråga. Ljus- och värmekällor skall vid behov skyddas så att djuren inte kan komma i direkt beröring med dem.

Om ett groddjur försänks i vintervila, skall djuret småningom förberedas för denna i enlighet med vad som motsvarar djurartens behov, t. ex. genom att gradvis sänka temperatur och ljusstyrka i terrariet och genom att minska fodermängden.

Fiskar

Akvarier skall vid behov förses med lock eller täckglas så att fiskarna inte kan hoppa ut från akvariet. Akvariets ena sida skall vara skyddad från insyn, om inte växtligheten eller annan inredning ger fiskarna tillräckligt skydd.

Vattnets mängd, kvalitet, temperatur och djup samt vattenytans area skall passa fiskarnas art, storlek och antal. Vattnet skall bytas eller renas regelbundet så att vattenkvaliteten förblir god. Döda fiskar skall omedelbart avlägsnas.

Akvariets inredning och bottenmaterial skall passa de fiskar som vistas där. Fiskarna skall ha tillgång till lämpliga gömställen vid behov.

När grupper, stim eller arter av fiskar sammanställs eller när nya fiskar förs in i gruppen skall hänsyn tas till hur fiskarna passar ihop och till deras stimbeteende.

Rekommendation:

Fiskar hålls inte i en rund skål.

Akvariet innehåller minst 1 liter vatten för varje högst 5 cm lång fisk och minst 4 liter vatten för varje högst 10 cm lång fisk. Akvariet innehåller dock alltid minst 40 liter vatten.

Ryggradslösa djur

Lock, luckor och andra motsvarande konstruktioner i terrarier avsedda för ryggradslösa djur skall kunna tillslutas på behörigt sätt. Terrarier med giftiga eller annars farliga djur skall vid behov förses med märkning om at djuren är farliga.

Förvaringsutrymmets golv eller botten skall vara täckt med material som lämpar sig för djurarten. Vid behov skall det finnas så mycket av materialet att djuren kan gräva ner sig i det. Materialets fuktighet skall vara lämpligt för djurarten. Djuren skall vid behov finna gömställen och klättrande arter skall ha möjlighet till klättring.

Belysning, temperatur och luftfuktighet i förvaringsutrymmet skall anpassas till djurarten. Förvaringsutrymmet skall vid behov innehålla platser med olika temperatur.

Rekommendation:

I samma förvaringsutrymme hålls endast en fågelspindel permanent.

Bottenytan i ett förvaringsutrymme för en medelstor spindel eller skorpion är minst 900 cm².

Höjden i ett förvaringsutrymme för vandrande pinnar och bönsyrsor är sådan att djuren kan hänga från en gren eller motsvarande och ömsa hud.

Djurtransport

Allmänna krav på transport

Transportmedel som används för transport av ett pälsdjur måste vara tryggt för det transporterade djuret samt annars lämpligt. Djuret måste skyddas mot skador och sjukdomar under transporten. Man måste ta hand om djurets skötsel och välbefinnande med lämpliga arrangemangen under transporten och när man anländer till destinationen.

Sjuka eller skadade keldjur får i regel inte transporteras. Man får inte heller transportera dräktiga djur, som sannolikt kommer att föda under transporten, och djur som har fött högst 48 timmar tidigare. Ett nyfött djur, vars navel inte ännu har helnat helt är inte transportdugligt.

Vid transporten av lindrigt sjuka, skadade, svaga eller dräktiga djur skall man iaktta särskild försiktighet så att djuren inte utsätts för onödiga påfrestningar. Mer än lindrigt sjuka eller skadade keldjur får transporteras bort för avlivning eller till veterinär för vård, om transporten eller behandlingen i samband med den inte utsätter djuren ytterligare lidande.

Transportmedel

Med transportmedel avses här för djur avsedda utrymmen och burar, lådor och liknande transportemballage i motorfordon, tåg och luftfartyg.

Transportmedlen skall vara trygga för djuren och rymningssäkra. Transportmedlen får inte åsamka djuren skada eller onödigt lidande.

Vid transport av djur skall särskild uppmärksamhet ägnas åt de särskilda kraven som ställs på transportmedlet för djuren och ventilationen i det. Vid transport av fiskar skall vattnets temperatur och syrehalt vara lämpliga för fiskarten i fråga.

Om transportmedlet innehåller giftiga, farliga eller skygga djur skall transportmedlet ha ventilationsöppningar av sådan storlek och form att djuren inte kommer i kontakt med de människor som hanterar transportmedlet.

Sådana djur som kan vara till fara för varandra skall transporteras åtskilda från varandra.

På sådana transportemballage av vilka det inte framgår att de innehåller levande djur skall finnas en märkning som anger innehållet och att djuren skall hållas i upprätt ställning.

På transportmedlet skall vid behov finnas en varning för att transportmedlet innehåller vilda, skygga eller farliga djur. På transportmedlet skall också finnas angivet om djuret är giftigt.

Transportmedlet skall ha en sådan höjd att djuret kan stå i naturlig ställning, dock så att ett djur som är benäget att resa sig upp på bakbenen inte kan ställa sig upp på bakbenen och falla omkull. Transportmedlets tak skall vid behov madrasseras. Transportmedlen skall vara så rymliga att djuret eller de djur som finns i samma transportmedel kan stå i naturlig ställning och vid behov ligga ned.

Djur får inte transporteras i en personbils slutna bagageutrymme. De får dock transporteras i ett sådant bagageutrymme i en personbil där de har tillräckligt med plats och där det finns en förbindelse till bilens passagerarutrymmen

Kaniner

Rekommendation:

Transportlådor, burar eller andra liknande transportemballage för kaniner har beroende på det transporterade djurets storlek en yta på minst 1000 cm² för små kaniner och minst 2500 cm² för stora kaniner. Transportlådor, burar eller andra liknande transportemballage för kaniner har en höjd på minst 24 cm.

Illrar (fretter)

Vid transporter av illrar får i varje transportlåda, bur eller annat liknande transportemballage placeras endast ett fullvuxet djur.

Transportlådor, burar eller andra liknande transportemballage för illrar skall vara minst 49 cm långa, 17 cm breda och 15 cm höga (alla mått är inre mått).

Illrar skall vattnas under en transport som varar längre tid än 3 timmar och utfodras under en transport som varar längre tid än 24 timmar.

Fåglar

De transportlådor, burar eller andra liknande transportemballage som används vid transport av fåglar skall vara så beskaffade att fåglarna inte kan sticka ut huvudet eller benen ur transportmedlet så att de kan skadas.

Fåglar skall transporteras i halvskymning, och får inte utsättas för drag eller alltför mycket ljus.

I transportutrymme för burfåglar skall finnas sittpinnar som är anpassade till fåglarnas storlek. Alla fåglar som finns i ett transportutrymme måste samtidigt kunna sitta på pinnarna.

Stora papegojor skall transporteras åtskilda från varandra.

Vid transport av oroliga fåglar skall transpormedlets tak vara madrasserat på lämpligt sätt.

Rekommendation:

Transportlådor, burar eller andra liknande transportemballage som används vid transport av stora papegojor har ett djup som minst motsvarar ½ vingbredden och en bredd som minst motsvarar 1/3 av vingbredden.

Transportlådor, burar eller andra liknande transportemballage som används för transport av andra burfåglar skall ha ett djup på minst ½ vingbredden och en bredd på minst ½ vingbredden

Kräldjur och groddjur

Vid transport av ormar, ödlor, sköldpaddor, grodor och andra motsvarande djur skall särskilt beaktas de olika arternas krav i fråga om temperatur och luftfuktighet. Transportmedel för ormar och ödlor skall vid behov madrasseras med lämpligt material.

Rekommendation:

Vid transport av ormar och ödlor används lämpliga tygpåsar och värmeisolerade lådor. Påsar som innehåller djur staplas inte på varandra.

Ormar av samma art eller typ transporteras i grupper på högst fem ormar. Ormar som väger mer än 20 kg transporteras åtskilda från varandra. Mindre än 10 cm långa ödlor av samma art eller typ transporteras i grupper på högst fem ödlor.

För transport av sköldpaddor används sådana transportmedel att djuren inte kan klättra upp på varandra. Stora sköldpaddor transporteras åtskilda från varandra.

Mindre än 10 cm långa sköldpaddor av samma art eller typ transporteras i grupper på högst 10 sköldpaddor. Sköldpaddor av samma art eller typ som är 10- 20 cm långa transporteras i grupper på högst 5 sköldpaddor. Om transporten av sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor varar längre tid än 36 timmar, transporteras djuren i fuktigt, dock inte vått material.

För transport av groddjur används värmeisolerande lådor som innerhåller fukthållande material. För transport av arter som lever i vatten används behållare som innehåller 1/3 vatten och 2/3 syre eller syrerik luft. Groddjur av samma art som är mindre än 20 cm eller salamandrar som är mindre än 25 cm transporteras i grupper på högst 10 djur.

Denna brochyr kan beställas avgiftsfritt från jord- och skogsbruksministeriet, jukka.tirinen@mmm.fi, p. 09-1605 3383