F 21

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET

BESLUT nr 22/VLA/1997

Datum 9.7.1997

Dnr 728/00-97

Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.10.1997 - tillsvidare

Upphäver / Ändrar

Bemyndigande 49 § djurskyddsförordningen (396/1996)

Motsvarande EG-rättsakter
Rådets beslut 78/923/EEG; EGT nr L 323, 17.11.1978, s. 12
Rådets beslut 92/583/EEG; EGT nr L 395, 31.12.1992, s. 1

Ärende
DJURSKYDDSKRAV GÄLLANDE HÅLLNING AV STRUTSFÅGLAR

1 §
Syfte och tillämpningsområde

Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar i detta beslut jämte bilagor bestämmelser om de djurskyddskrav som skall iakttas vid hållning av strutsfåglar med undantag för djurparker. Avsikten med beslutet är att skydda strutsfåglar mot alla former av onödigt lidande samt mot onödig smärta och plåga.

Bestämmelserna i beslutet jämte bilagor är bindande. Bilagorna innehåller också rekommendationer, som är skrivna i kursiv. Rekommendationerna är inte bindande.

2 §
Definitioner

I detta beslut avses med

1) strutsfågel struts, emu och amerikansk nandu (vanlig nandu eller rhea), samt

2) farm ett inhägnat eller på annat sätt klart avgränsat område där strutsfåglar hålls.

Detta beslut träder i kraft den 1 oktober 1997

Jord- och skogsbruksminister
Kalevi Hemilä

Veterinäröverinspektör
Pirkko Skutnabb

Innehållasförteckning

BILAGA 1. Farmen

1.1. Allmänna krav
1.2. Rasthage
1.3. Farmens stängsel
1.4. Djurstall

BILAGA 2. Skötseln av strutsfåglar

2.1. Uppföljning av välbefinnandet
2.2. Hantering och behandling av strutsfåglar
2.3. Vattning och utfodring av strutsfåglar
2.4. Förökning hos strutsfåglar
2.5. Åtgärder som vidtas på strutsfåglar

BILAGA 3. Utrymmeskrav för hållning av strutsfåglar

3.1. Struts
3.2. Emu
3.3. Nandu (Rhea)

 BILAGA 1. Farmen

1.1. Allmänna krav

Farmens terräng, växtlighet och jordmån skall vara lämpad för farmuppfödning av strutsfåglar. Farmens omgivning skall vara tillräckligt lugn och fri från buller. Jordmånen i farmen skall vara sådan att den kan hållas torr.

Farmen skall vara tillräckligt rymlig och så planerad att en fågel kan väja för andra fåglars aggressiva beteende. Storleken på en grupp fåglar som hålls i samma utrymme måste vara lämplig med tanke på fåglarnas ålder, kön och det tillgängliga utrymmet. Kontakt mellan avelsgrupper skall undvikas eller, om det inte är möjligt, så skall man se till att kontakterna inte orsakar onödig stress för djuren.

På utfordrings- och dricksplatserna måste det finnas tillräckligt med utrymme så att alla fåglar i gruppen kan äta och dricka samtidigt och så att det inte uppstår onödig konkurrens om vatten och foder.

På farmen eller i anslutning till den skall det finnas trygga och ändamålsenliga utrymmen och hjälpmedel för undersökning, hantering och annan vård samt skiljning av strutsfåglarna.

Innan strutsfåglar placeras i en tom farm, skall farmen kontrolleras noggrant och alla sådana föremål som djuren kan svälja avlägsnas. När farmuppfödningen har inletts skall farmen kontrolleras dagligen.

Vid farmen skall finnas en skylt som förbjuder obehöriga tillträde och anger att det är förbjudet att kasta in föremål i rasthagen.

1.2. Rasthage

Längden och bredden på rasthagen skall vara tillräcklig för att strutsfåglarna kann springa och så att det inte finns fara för att de skadar sig. I rasthagen skall det finnas ett område med ren sand för sandbad som är minst 1,5 m x 1,5 m stort och 15 cm djupt. För en vuxen emu skall det finnas möjlighet till vattenbad.

I en rasthage för avelsgrupp skall det finnas ett lämpligt område för äggläggning.

Från rasthagen skall det finnas tryggt tillträde till djurstallet. Vid behov skall det dessutom finnas ett skydd mot regn, vind och sol i rasthagen. Om marken i rasthagen är frusen, skall den sandas för att fåglarna inte halkar.

I rasthagen finns några träd eller buskar som ger skugga och skyddar mot insyn.

1.3. Farmens stängsel

Rasthagen skall ha ett tillräckligt starkt och högt stängsel som under alla årstider effektivt hindrar strutsfåglarna från att rymma från farmen samt hundar och andra motsvarande djur från att ta sig in i farmen. Rasthagar som är placerade bredvid varandra skall skiljas från varandra så att aggressiva konfrontationer mellan fåglar förhindras. Stängslet och stängslets konstruktion skall vara sådan att strutsfåglarna inte kan skada sig. Stängslet skall vara av ett elastiskt material som håller när djuren stöter ihop med det. I rasthagen får inte finnas för trånga eller vassa hörn. Stängslet skall vara lätt att upptäcka för djuren.

Om nätstängsel används i rasthagen, skall maskstorleken vara sådan att fåglarna inte kann fastna med huvud eller ben i stängslet. Taggtråd eller enbart elstängsel får inte användas som stängsel.

I en rasthage för vuxna strutsar skall stängslet vara minst 2 m högt och för 4-5 månader gamla strutsar minst 1,6 m högt. Strutsarnas stängsel måste vara av nätstängsel till minst 1,5 m höjd. Avståndet mellan stolparna får inte vara större än 4 m. I en rasthage för vuxna emuer skall stängslet vara minst 1,8 m och för 4-5 månader gamla emuer minst 1,6 m högt. I en rasthage för vuxna nanduer skall stängslet vara minst 1,7 m och för 4-5 månader gamla nanduer minst 1,5 m högt.

Stängslen och deras konstruktioner skall hållas i gott skick så att de inte skadar djuren. Stängslet skall kontrolleras regelbundet och fel som upptäcks skall omedelbart repareras.

Om rasthagarna har separata stängsel lämnas tillräckligt utrymme mellan stängslen. Om rasthagarna byggts så att endast ett stängsel skiljer två rasthagar från varandra installeras ett sikthinder i stängslet mot rasthagen intill, om det inte finns träd eller buskar som skyddar mot insyn.

1.4. Djurstall

Djurstallet skall ge strutsfåglarna skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden som köld, snö, is, vind, regn och snösörja. Djurstallet skall vara dragfritt och torrt. Temperaturen, ventilationen och belysningen i djurstallet skall vara lämplig för de djur som det är avsett för. Elledningar skall placeras så att de är utom räckhåll för djuren.

Höjden till djurstallets innertak skall för vuxna strutsar vara minst 3 m och för vuxna emuer och naduer minst 2,5 m. Dörröppningen skall vara minst 1,5 m bred.

Golvet i djurstallet skall vara grovt och lätt att rengöra. Golvet i utrymmen för kycklingar skall vara värmeisolerat eller försett med golvvärme. Strö skall användas på golven. Ströet skall vara fuktabsorberande, och sådant att strutsfåglarna inte gärna äter av det, t.ex. sand, sågspån eller halm som hackats till lämplig storlek. Strö får dock inte användas i utrymmen där man håller kycklingar som är under tre veckor gamla. I utrymmen där man håller kycklingar som är över tre veckor gamla skall man börja använda strö och småningom öka på mängden.

I djurstallet skall djurgrupperna hållas åtskilda från varandra så att kontakterna mellan dem inte orsakar onödig stress.

2.1. Uppföljning av välbefinnandet

Strutsfåglarnas välbefinnande skall kontrolleras minst två gånger om dagen. Individuell inspektion av djuren skall göras om en allmän inspektion visar att det är nödvändigt. Om det vid kontrollen observeras något som avviker från det vanliga skall omedelbara åtgärder vidtas för att utreda och avhjälpa situationen. Störning av djuren skall undvikas särkilt under fortplantningstiden.

Störning av rangordningen inom fågelgruppen skall undvikas. Vid introducering av nya fåglar i farmen skall särskild uppmärksamhet fästas på beteendeproblem som eventuellt uppstår på grund av att de sociala relationerna bildas om. Fåglar som förhåller sig fientligt till varandra eller som annars kan skada varandra skall hållas åtskilda från varandra.

2.2. Hantering och behandling av strutsfåglar

Strutsfåglar skall hanteras försiktigt och lugnt. Plötsliga förändringar i de dagliga skötselrutinerna skall undvikas för att hindra uppkomsten av stress och panik. Fortsatt eller plötsligt buller skall undvikas.

En strutsfågel får inte hållas åtskild från de andra strutsfåglarna om inte djuret är sjukt, skadat, trakasseras av de andra fåglarna eller är särskilt aggressivt mot de andra fåglarna. En fågel som skiljs från de övriga skall, om möjligt, hållas inom syn- eller hörhåll för de övriga fåglarna.

Över tre månader gamla strutsfåglar får inte kontinuerligt hållas inomhus i djurstallet. Om väderleken inte är lämplig för utegång, skall tiden inne i djurstallet vara så kort som möjlig, och den får inte överstiga 10 dygn i månaden. Det skall undvikas att strutsfåglarna blir genomvåta. Om strutsfåglarna tillfälligt hålls en längre tid i djurstallet skall djurstallet ha belysning motsvarande dagsljus i 10-12 timmar.

Strutsfåglarnas kycklingar skall börja rastas så snart som möjligt efter kläckningen. Om vädret tillåter skall över tre dagar gamla kycklingar släppas ut dagligen. Om väderleksförhållandena är ogynnsamma skall det sörjas för att kycklingarna rör på sig inne i djurstallet. Kycklingarna skall vid behov vänjas vid att flytta sig från rasthagen till djurstallet.

Transport av strutsfåglar skall i mån av möjlighet undvikas.

Strutsfåglarna får inte ridas på eller användas i löptävlingar.

Vid hantering av strutsfåglar skall det beaktas att det är enklare att hantera fåglarna i dunkel belysning.

2.3. Vattning och utfordring av strutsfåglar

Foder som ges till strutsfåglarna skall vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler. För att hindra uppkomsten av ledskador och skador på benstommen skall särskild uppmärksamhet fästas vid fodrets sammansättning. Strutsfåglarna skall redan från kycklingåldern ha tillgång till både grovt och färskt foder som är lämpligt för dem. Under tre månader gamla kycklingar skall hela tiden ha tillgång till foder. Plötsliga förändringar i utfordringen skall undvikas. Djuren skall hela tiden ha tillgång till dricksvatten.

För matsmältningen skall över fem månader gamla strutsfåglar ha tillgång till grus eller småsten av lämplig grovlek. Till några veckor gamla kycklingar ges endast små mängder grus.

Grovleken på det hackade foder som ges till strutsfåglar

De ovan angivna riktvärdena kan också tillämpas på hackad halm eller annat motsvarande material som används som strö.

Diametern på grus eller småsten som ges till fåglarna är hälften av fågelns tånagel eller högst lika stor som fågelns tånagel.

2.4. Förökning hos strutsfåglar

Om ruvningen av ett strutsfågelägg avbryts, skall ett levande foster avlivas på ett lämpligt sätt.

Om strutsfåglarnas kycklingar präglas på sin skötare, skall skötaren dagligen vara tillsammans med kycklingarna så mycket som möjligt.

Om strutsfågelkycklingar har präglats på sin skötare, överförs präglingen efter en lämplig tid på en vuxen strutsfågel.

2.5. Åtgärder som vidtas på strutsfåglar

Fjädrar får inte plockas från en levande strutsfågel. Fjädrar får endast klippas av ovanför fjäderns blodsträng. Av fågelns ving- och stjärtdelar får inte betydande delar klippas bort.

Minst följande utrymmeskrav skall uppfyllas när det gäller strutsar:

1) Under förutsättning att strutskycklingarna i genomsnitt är av samma storlek.

2) Om fler än en avelsgrupp hålls på samma område är det särskilt viktigt att fåglarna har tillräckligt skydd och extra utrymme så att de kan undvika varandra, samt att grupperna vid behov kan skiljas från varandra.

3) Utrymmet skall ställas i relation till fågelns ålder.

4) Per varje följande honfågel finns 200 m2 och per varje följande hanfågel 800 m2.

5) Rasthagens kortaste sida är minst 10 m lång.

6) Rasthagens ena sida är minst 50 m lång.

7) Rasthagens ena sida är minst 100 m lång.

3.2. Emu

Minst följande utrymmeskrav skall uppfyllas när det gäller emuer:

1) Under förutsättning att emukycklingarna i genomsnitt är av samma storlek.

2) Om fler än en avelsgrupp hålls på samma område är det särskilt viktigt att fåglarna har tillräckligt skydd och extra utrymme så att de kan undvika varandra, samt att grupperna vid behov kan skiljas från varandra.

3) Utrymmet skall ställas i relation till fågelns ålder.

4) Rasthagens kortaste sida är minst 6 m lång.

5) Rasthagens kortaste sida är minst 7 m lång.

6) Rasthagens ena sida är minst 50 m lång.

7) Rasthagens ena sida är minst 70 m lång.

3.3. Nandu (Rhea)

Minst följande utrymmeskrav skall uppfyllas när det gäller nanduer:

1) Under förutsättning att nandukycklingarna i genomsnitt är av samma storlek.

2) Om fler än en avelsgrupp hålls på samma område är det särskilt viktigt att fåglarna har tillräckligt skydd och extra utrymme så att de kan undvika varandra, samt att grupperna vid behov kan skiljas från varandra.

3) Utrymmet skall ställas i relation till fågelns ålder.

4) Rasthagens kortaste sida är minst 6 m lång.

5) Rasthagens kortaste sida är minst 7 m lång.

6) Rasthagens ena sida är minst 50 m lång.

7) Rasthagens ena sida är minst 70 m lång.

[Veterinär lagstiftningen]