Helsinki 4.9.2000

Tillväxt 763 miljoner mark

Utgifterna för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde ca 14 miljoner mark nästa år

De ökade utgifterna beror på genomförandet av Agenda 2000. För att kunna ersätta det inkomstbortfall som de sänkta producentpriserna medfört krävs nära 200 miljoner mark mer i inkomststöd från EU än vad som utbetalas i år. Reserveringen av tilläggsmedel för jordbrukets miljöstödsprogram uppgår till 392 miljoner mark.

Förvaltningsområdets intäkter nästa år är ca 4 725 milj. mark, vilket innebär en minskning på 413 milj. mark. Minskningen beror på en fördröjd utbetalning av medel från EU:s strukturfond, vilket beror på att EU-andelarna från föregående programperiod minskade och att programperioden som inleddes år 2000 kom sent igång.

Lantbruket, trädgårdsskötseln och landsbygden
11 891 milj. mk, ändring +705 milj. mk
De förluster i producentpriserna som Agenda 2000 gav upphov till ersätts i budgeten för år 2001 med ett inkomststöd på 2 370,5 miljoner mark, som i sin helhet betalas av EU. Summan innebär en ökning av stödet på 198,5 milj. mark (9 %).

Anslaget för kompensationsbidrag, 2 513,1 milj. mark (ändring -29,9 milj. mark), har till följd av en precisering av programmet justerats något.

Lantbrukets miljöstöd anvisas 1 679 milj. mark (ändring +392 milj. mark). Under beredningen av programmet bedömdes antalet odlare som söker miljöstöd vara mindre än föregående säsong, men intresset bland odlarna är enligt förhandsuppgifterna i stort sett oförändrat. Detta förutsätter en ökning på 285 milj. mark (20 %) jämfört med tidigare uppgjorda planer. Det ökade behovet gäller även år 2000.

I anknytning till det höjda miljöstödet reserveras för lantbrukets och trädgårdsskötselns nationella stöd ett 50 milj. mark lägre belopp jämfört med detta år. I anslaget för det nationella stödet, som enligt förslaget är 3 399 milj. mark (ändring -101 milj. mark), beaktas även tekniska överföringar till andra moment. Stöd av typen inkomststöd utbetalas till lantbruket och trädgårdsskötseln till en summa på totalt 10 miljarder mark, varav EU står för 41 procent.

Utgifterna för lantbruksföretagares avträdelsestöd ökar med 56 milj. mark till följd av ett nytt, treårigt, till fullo nationellt finansierat system som togs i bruk år 2000.

Räntestödslån för landsbygdsnäringen kan beviljas till ett belopp på 900 milj. mark, dvs. lika mycket som detta år. Stöd kan även beviljas rendrifts- och naturnäringsgårdar. På det hela taget kommer medlen som används till strukturutvecklingen av gårdsbruk att ligga på samma nivå som i år, men tyngdpunkten förskjuts fortfarande från stöd till lån. Det centrala syftet med strukturutvecklingen är att skapa förutsättningar för utövandet av en kon-kurrenskraftig och lönsam verksamhet genom att bygga ut företagen och diversifiera före-tagsverksamheten.

Utvecklingen av landsbygden kan i hela landet befrämjas genom anvisning av EU-delfinansierat stöd i enlighet med mål 1-programmen samt regionala program för utveckling av landsbygden. Till följd av att programmen inletts i ett sent skede torde en del av beviljningsfullmakterna för år 2000 användas år 2001. Gårdsbrukets utvecklingsfond MAKERAs kapital uppskattas uppgå till knappt 7 miljarder mark år 2001, varav ca 2,1 miljarder mark kan användas t.ex. till investeringsstöd.

Förvaltningen förnyas genom en sammanslagning av Lantbrukets forskningscentral och Lantbruksekonomiska forskningsanstalten.

Skogsbruket (822 milj. mk, ändring +7 milj. mk)
Inom skogsbruket verkställs det Nationella skogsprogrammet 2010 i form av en balanserad helhet för skogarnas ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhet. Programmet startade i slutet av år 1999 och fortgår ända till år 2010. Programmet kan genomföras med hjälp av anslagen i budgetförslaget för år 2001.

Statens finansiering av arbeten ägnade att säkerställa träproduktionens fortbestånd nästa år uppgår till totalt 365 milj. mark. Tyngdpunkten ligger fortfarande på skötseln av ungskog och drivning av energived samt i vissa områden även iståndsättningsdikning. Arbetena kräver en arbetskraft motsvarande 3 309 årsverken.

För regionala skogscentraler samt för verksamheten vid Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio reserveras 247,4 milj. mark, vilket innebär en ökning på 12,4 milj. mark jämfört med innevarande år. Skogsbrukets utvecklingscentral Tapios verksamhet utvecklas på basen av en nyligen färdigställd bedömning.

För skötseln av skogsnatur reserveras 25 milj. mark.

Fiskeri-, vilt- och renhushållningen (322 milj. mk, ändring +2 milj. mk)
Anslaget för främjandet av fiskerihushållningen är nästa år 31,2 milj. mark, dvs. drygt 6 milj. mark mindre än i år.

För ersättningar för skador åsamkade av rovdjur och sälar reserveras 6 milj. mark mer än innevarande år. Ersättning utgår för skador på fångster som inträffat under yrkesmässigt fiske på gråsäl och östersjövikare. En del av ökningen beror även på det större antalet skador och effektiveringen av skadeförebyggande åtgärder.

Systemet för ersättning av skador som åsamkats av sälar på fångst under yrkesmässigt fiske utreds av en arbetsgrupp, vars arbete upphör i början av december i år.

Livsmedel och hälsa (189 milj. mk, ändring +20 milj. mk)
Skötseln av de uppgifter som hör till Centralförvaltningen för Livsmedelstillsynen omorganiseras till vissa delar för att säkerställa en balanserad utveckling av övervakningen av hela livsmedelskedjan samt för att stöda de nationella kvalitetsmålen och övervakningsprincipen som läggs fram i EU-kommissionens Vitbok. Reformens centrala mål är att minska den splittring som karaktäriserar centralförvaltningens livsmedelsövervakning och förbättra kontrollen av övervakningshelheten, identifieringen av behov och tyngdpunkter samt uppföljningen av övervakningens resultat.

Livsmedelsverket, som fungerar inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde, samt avdelningen för livsmedelsövervakning vid Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel sammangår 1.3.2001 till ett nytt Livsmedelsverk, som fungerar inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Handels- och industriministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet svarar för en resultatstyrning av verket inom sina egna arbetsfält.

Vattenförråd och lantmäteri (429 milj. mk, ändring +1 milj. mk)
Anslagen för användning och hantering av vattenförråd är enligt budgetförslaget för år 2001 150 milj. mark. Resurserna inriktas på upprätthållande av en beredskap för översvämningsbekämpning samt på främjandet av vattenförsörjningen i landsbygdens glesbygder. År 2001 inleds sex vattendrags- och vattenförsörjningsprojekt, varav de viktigaste är två matarvattenprojekt som tillkommit för att utveckla den regionala vattenförsörjningen i Kiikala-Salo och Kangasala-Sahalahti.

Lantmäteriets kommissionsområde omfattar Lantmäterianstaltens och Geodetiska institutet verksamhetsanslag samt anslag avsedda för stöd till mätningsåtgärder. De nettobudgeterade anslagen uppgår till sammanlagt 279 milj. mark.